Leva och bo

Lerums kommun ska ha fungerande orter där boende, arbete, samhällsservice och annat som människor efterfrågar i dagen finns nära.

Vårt samhälle genomgår just nu en omfattande omställning. Denna omställning brukar beskrivas som tre trender: urbanisering, digitalisering och globalisering. Trenderna innebär tydliga utmaningar, men också stora möjligheter. Dessa har under lång tid påverkat, och fortsätter också i framtiden, att påverka hur vi bor, arbetar och inte minst reser vare sig vi vill eller inte.
 

Graden av komplexitet i samhället ökar, liksom kraven på utbildning och kompetens. Detta förändrar i sin tur spelplanen för hur en region måste konkurrera med andra regioner för att kunna hävda sig. För vår region, Göteborgsregionen, och dess kranskommuner är det avgörande att företag, samhällsfunktioner och människor utvecklas positivt. Denna utveckling leder till att företag och viktig kompetens söker sig till vår region och vår kommun.
 

För utvecklingen i Lerum kommun gäller det att vi väljer ut det vi med fördel kan och bör påverka. Här är vi övertygade om att det är centralt att vi bygger fungerande samhällen där man kan leva ett så komplett liv som möjligt samtidigt som vi kan vara en del av en framgångsrik region. Att vara en sovstad där vi stannar vid att leverera en viss mängd bostäder per år och där vi planerar, men där planeringen är reaktiv och fragmenterad, är inte hållbart.
 

Vi behöver levande tätortscentrum med tydliga identiteter och en aktiv utveckling av vår landsbygd. Regionens möjligheter ska självklart tillvaratas samtidigt som mycket ska finnas tillgängligt för många utan att omfattande resande alltid måste till, detta oaktat om vi reser tillsammans eller var för sig i dagens eller framtida transportlösningar. Att tänka ”nära” blir en ledord där nära till bo-arbeta-leva med samhälle, handel och naturen inpå knuten är ett tankesätt vi behöver lyfta fram och balanseras mot storstadens stadskärnor och köpstäder i vår region.
 

Stora förändringar ska och kommer hanteras av andra instanser än den kommunala planeringen. Detta gäller till exempel utveckling och styrande politik av ny teknologi för transportlösningar, regelverk för energieffektivitet vid byggnation, energiförsörjningssystem på nationell och internationell nivå. Vi är starkt engagerade i mängder av frågor och driver vår politik där respektive frågeställning kan få genomslag

Värna identitet och stolthet

”Utseendefrågor” såsom de om Gråbo centrum, Lerums arenan likaså synpunkter om underhållet på sina håll, handlar i grund och botten om samma sak - vi vill alla känna oss stolta över vår närmiljö och vill trivas där vi bor och lever. Då måste saker och ting göras med omsorg och kvalitet. Vi måste värna identiteterna. Det är en större fråga än tycke och smak.

Vi vill
  • Säkerställa att byggnation i de mest centrala delarna i Lerums kommun sker utifrån områdets identitet och utformning.
     

  • Säkerställa kommunens arbete vad gäller drift och underhåll.
     

Utmaningen att bygga

Det byggs för lite bostäder i vår kommun och region. Det saknas bostäder av samtliga bostadstyper, men efterfrågan på bostadsrätter och hyresrätter är utan tvekan störst. Dessa bostäder behövs för att möta den pågående urbaniseringen och utvecklingen av vår region och efterfrågan från invånarna i vår kommun.
 

Vi vet att Sverige och så även västra delen av vårt land är mycket glest bebyggt. Vi vet också att det finns markägare, byggare och fastighetsbolag som vill och kan bygga. Vi vet dessutom att det finns flertalet kunder som vill och kan betala för en bostad men ändå byggs det för lite. Det klassiska resonemanget kring tillgång och efterfrågan skulle i en marknadsekonomi snabbt innebära att bostadsbristen balanserades bort, men så är inte fallet i det system som skapats i Sverige. Skälen är många men enkelt uttryckt är marknaden i stor utsträckning satt ur spel och fungerar inte på det sätt som skulle kunna hjälpa Sverige ur bostadsbristen.

Hur man än resonerar går det inte att bortse från att det är stat och kommun som genom sina regelverk, arbetssätt och politik hindrar att efterfrågade bostäder byggs, varför det är hos dessa aktörer vi måste se en förändring på bred front.

Det finns mängder med utmaningar och relevanta hänsyn som vi måste hantera nu och framgent för att samhällsutveckling och byggnation ska gå hand i hand, vilket innebär att lösningen inte heller kan vara att släppa loss marknadskrafterna oreglerat.

Vi förstår orsak och verkan och i Lerums Kommun pekar vi ut riktningen för kommunens utveckling som en del av den regionala tillväxten och även hur vi på bästa sätt skapar rätt balans mellan centralstyrning och för att på ett tillåtande sätt släppa fram de bygg-initiativ som marknadskrafterna erbjuder.

 

Vi vill
  • Kraftfullt effektivisera all ärendehantering kring samhällsplanering och byggnation för att säkerställa att vi får fram aktuella och relevanta beslut där det behövs så att vi kan styra vår samhällsutveckling.
     

  • Att aktuell långsiktsplanering för samtliga orter ska vara på plats så att bra initiativ kan välkomnas med väl avvägda bedömningar och beslut för allas bästa.
     

  • Att initiativ som tas av privatpersoner och byggare ska bemötas positivt, skyndsamt och på sådant sätt att initiativtagaren får sitt ärende hanterat och avgjort i rimlig tid.
     

Lerums Kommun 2050

Vi vill att Lerums kommun ska växa och utvecklas. Detta innebär att alla orter i kommunen kommer utvecklas, men på olika sätt. Vi ser det som viktigt att poängtera att det är efterfrågan på bostäder och samhällsutveckling som ska styra i vilken utsträckning orterna växer. Det är därför viktigt att politiken varken hindrar eller i någon större grad förbjuder initiativ som företagare och medborgare vill ta kopplat till nybyggnation.

Utbyggnad av infrastruktur och samhällsfunktioner måste följa med, vilket är något vi ser som stödprocesser som behöver optimeras för att möta expansionen och inte tvärt om att expansionen ska bromsas av den takt exempelvis kommunens plankontor och VA-enhet med flera anser sig kunna leverera. I verkligheten måste vi kompromissa, men det är ett helt annat synsätt som vi nu för fram, där vi vänder upp och ner på den rådande ordningen där centralfunktionens prestationstakt avgör.

Kraften och resurserna måste koncentreras för att få bästa resultat, därför ska den närmaste tidens utveckling fokuseras på Lerum, Floda och Gråbo. Närheten till kollektivtrafikstråken gör det attraktivt att bygga ut samhällen så att de tre centra växer samman på riktigt lång sikt.

Vi ställer oss bakom den gemensamma målbilden i Göteborgsregionen (GR) att GR-kommunerna bör växa med minst 1% per år för att säkerställa regionens utveckling.

I nedanstående delar följer vår syn på utvecklingen av några av våra tätorter som till stor del arbetats fram genom flertalet dialoger med kommunmedborgare.

 

Vi vill
  • Att varje ort i vår kommun ska ha en aktuell och tidsatt planering med tillhörande handlingsplan samt därtill ska en utsedd tjänsteman finnas med ansvar och befogenheter som svarar för genomförandet.
     

Floda

Floda är en av kommunens snabbast växande och mest attraktiva tätorter med omkring 10 000 invånare. Här har mat-kulturen satt sin prägel med flertalet nyöppnade restauranger, goda pendlingsmöjligheter med bil, buss och tåg. Med trivsamma miljöer, gott om friluftsliv för barn och vuxna har Floda goda förutsättningar att bli ännu mer attraktivt.
 

Vi vill fortsätta bygga på Flodas identitet som matcentrum bland annat genom att bidra till fortsatt utveckling av ett centrum för hållbar matproduktion vid Garveriet som kan få ytterligare ringar på vattnet för Flodas attraktionskraft

Flodas utveckling och förtätning ska utgå från Centrum men expandera åt det håll marknaden finner det mest fördelaktigt. Med utgångspunkt i Floda Centrum har vi goda möjligheter att expandera åt samtliga håll, varför någon större politisk reglering inte behövs. Samtidigt ser vi goda möjligheter att möjliggöra för trevliga villamattor, framförallt i Södra Floda.

Rent generellt är handeln en viktig del av Floda därför ser vi positivt på kommunens samverkan tillsammans med Floda C, som består av företagare och fastighetsägare i Floda samt Lerums Kommun. Samverkan med Floda C ska även i framtiden prägla Floda Centrums utveckling. Därför ser vi det som strategiskt viktigt att handel primärt sker i Floda Centrum, men att vi också möjliggör en framtida expansion av handelsytor vid Flodamotet. Vid Flodamotet vill vi skapa en tydlig entré in till Floda Centrum samt Södra Floda från E20 för att öka kommunens attraktivitet.

 

Vi vill
  • Skapa vackra och välkomnande entréer till Floda från Stenkullen och motorvägen.
     

  • Binda samman Norra och Södra Floda.
     

  • Utveckla företagandet för fler dagaktiva verksamheter

Gråbo

Gråbo har de senaste åren varit en av kommunens snabbast växande tätorter. Här förenas stad och land med närhet till den stora sjön Mjörn. Det finns goda pendlingsmöjligheter och förbindelser till storstan. Med trivsamma miljöer, gott om friluftsliv för barn och vuxna har Gråbo goda förutsättningar att bli ännu mer attraktivt.

Vi vill fortsätta att utveckla och expandera Gråbo, detta på flera olika sätt. Dels vill vi integrera Mjörn som en naturlig del av Gråbo, detta då Mjörn har en central roll. Därför vill vi lansera idén om ”Sjöstaden Gråbo”. Detta är en vision om att få Mjörn närmare Gråbo, en idé om att bygga mot Mjörn och ta tillvara på den fantastiska sjön som vi har och tillgängliggöra dessa ytorna för en större del av befolkningen. Redan idag sträcker sig ”postort” Gråbo, längs riksväg 190 till de sjönära områdena Annekärr, Alsjön och Björboholm, områden som delvis tack vara att man byggt ut det kommunala VA-nätet nu kan tillåta ytterligare bebyggelse.

Vi vill också verka för att vi ska bygga ihop Gråbo och Olstorp. Detta genom så kallade ”villamattor”. En fin bebyggelse som binder ihop och integrerar Olstorp med Gråbo. Vidare vill vi att man fortsätter med bebyggelsen mellan Olstorp och Stenkullen för att binda ihop Gråbo ytterligare med övriga delar av kommunen. Från Stenkullenhållet ser vi en fortsatt utbyggnad av verksamhetsområdet som skapar närliggande arbetsplatser vilket bidrar till att öka områdets attraktionskraft. Att bygga längs befintliga vägstråk, Gråbovägen och riksväg 190 kommer att underlätta för framtida utbyggnad av kollektivtrafik.

För att frigöra yta som skulle kunna bebyggas eller användas på annat sätt så vill vi verka för att kraftledningarna som idag går genom Gråbo grävs ner eller får annan dragning och därmed frigör ytor för ytterligare byggnation och förtätning. Det är därför viktigt att kommunen är konstruktiv och lösningsorienterad för att få till en nedgrävning/omdragning av kraftledningarna till stånd.

Där det är praktiskt möjligt vill vi se förtätningar av det befintliga samhället. Det vill säga där det kan byggas mer hus eller liknande vill vi att kommunen underlättar för människor och företag att bygga.

Vi vill bevara Gråbosnabben och de pendlingsmöjligheterna som finns till Göteborg och vi vet att bilen är en viktig del för gråboborna. När det byggs och expanderar anser vi att det är viktigt att man har tillräckligt med parkeringar. Vi vill också se en tvärförbindelse som går via Gråbo och över till Lerum, detta för att få ännu bättre kommunikationer.

 

När vi gör denna bebyggelse är det viktigt att vi behåller Gråbos ”särprägel”, det vill säga vad Gråbo är. För oss har Gråbo en prägel där man har nära till landet, men även nära till staden. Vi vill se ett blomstrande näringsliv med ett gott samarbete mellan kommun och företagare. Vi vill se en fortsatt byggnation och med detta vill vi få Gråbo att bli en av de mest attraktiva delarna av kommunen.
 

Vi vill
  • Möjliggöra byggnation mellan Gråbo och Mjörn.
     

  • Underlätta ytterligare byggnation i Björboholm.
     

  • Bygga ihop Gråbo och Olstorp genom så kallade “villamattor”
     

  • Underlätta företagsetableringar mellan Gråbo och Stenkullen.
     

  • Verka för ett avtal med svenska kraftnät om en alternativ dragning eller nedgrävning av kraftledningarna som går genom Gråbo.
     

  • Bevara Gråbosnabben.
     

  • Förtäta samhället där det är möjligt.
     

  • Att kommunen ska rusta upp badplatsen i Hjällsnäsviken
     

Sjövik

Fortsätter man norrut från Björboholm på ”Retroväg” Rv190 ca 5km, längs Mjörns strand, så hamnar man i ”byn” Sjövik. Härifrån utgår bland annat Gråbosnabben som på mindre än 15 minuter tar dig till Gråbo och därifrån vidare. Mellan Gråbo och Sjövik löper dessutom den delvis asfalterade banvallen från den tidigare Västgötabanan. En mycket uppskattade sträckning för såväl gående, cyklande och ridande som tar dig från Gråbo, via Annekärr, Björboholm, Nabben, och Sjöliden/Huvden till Sjöviks samhälle. Sjövik med sitt sjönära och natursköna läge, sin skola (1-6), erbjuder en lugn och trygg miljö och en närmast unik ”bygemenskap”. De senaste åren har intresset för Sjövik skjutit i höjden och när även kommunens bortre hörn nu kommer att anslutas till det kommunala VA-nätet möjliggör detta en fortsatt försiktig utbyggnad och ytterligare en del i Lerums kommuns totala erbjudande och attraktionskraft.
 

Vi vill
  • Bevara skolan i Sjövik.
     

  • Förtäta och bygga där det är möjligt.
     

Lerum

Idag har Lerum omkring 21 000 invånare som bor i olika typer av bostadsformer. Vi vill skapa förutsättningar för att arbeta vidare för en fortsatt utveckling med blandad bebyggelse med fler lägenheter och villor. Lerums karaktär kommer även fortsättningsvis kännetecknas av villabebyggelse och radhusområden, men vi kommer se en väsentlig expansion av flerbostadshus i synnerhet längs med motorväg/järnväg från Hulan till Kastenhof, men också som inslag i våra traditionella villa- och radhusområden genom en naturlig förtätning. Centralt kommer vi se byggnation på höjden som planar ut i lägre bebyggelse längre från centrala områden. Byggnationen på höjden innebär alltså att Lerums centrum kommer få en vacker "skyline". Dessa något mer framträdande hus blir intressanta landmärken och symboler för Lerum som syns från motorväg och järnväg.

Gällande bostäder vill vi se en väsentlig expansion och det är i huvudsak frågan om att släppa fram och tillåta för att därtill mobilisera det samhället har att ta ansvar för.

Lerums centrum är en nyckel för ortens utveckling på flera plan. Rent praktiskt handlar det om att leverera kommunikation, infrastruktur och utbud, men det är också frågan om att orten blir något som skapar attraktivitet för företag och människor. Attraktiviteten ska vara något mer än ett antal hus.

Vi ser ett Lerum som utvecklats med en helt annan nivå av aktivitet än idag. Lerums centrum har en blomstrande handel, mysiga torg, ytor/restauranger/caféer där människor kan mötas och en modern infrastruktur där alla trafikslag är välkomna och fungerar. Vi vet också att det här finns en efterfrågan på kontorsytor.

Vi vill titta på möjligheter att på olika sätt överbrygga den barriär järnväg och motorväg utgör. Vi tror att befintlig topografi kan gynnas av fler övergångar och att en bitvis överdäckning till och med kan realiseras. Om en bitvis överdäckningen skulle visa sig genomförbar skulle det helt förändra förutsättningarna för att möjliggöra intressanta grepp i stadsutvecklingen.

Man kan tänka sig torg, caféer men även högre hus blandat på och i anslutning till motor- och järnvägen. Vidare kan man tänka sig att Rydsberg nu får en helt ny koppling till Aspen och att vi läker ett delat Lerum.

Gör vi detta på rätt sätt kan en ökad bebyggelse bli både vacker och bra. Här måste vi verkligen ta vara på Säveån som allt för länge setts som ett hinder i stadsutvecklingen. För oss är det en slumrande resurs som kan lyftas fram och bidra till att skapa trivsel och identitet.

Idag saknar Lerums tätort den strategiska plan som möjliggör att vi kan lyfta orten till att ta plats i regionen. Avsaknaden av en strategisk plan har i viss mån sin bakgrund i att en bred politisk samsyn saknats, men också all den osäkerhet som följt med frågan om vart nya järnvägsspår ska läggas.

 

Vi vill
  • Ta fram en helt ny och framtidsinriktad strategisk planering för Lerums Centrum.
     

  • På olika sätt överbrygga den barriär som motorväg och järnväg utgör.
     

  • Lyfta fram vattnet och naturen genom att bättre tillgängliggöra och integrera Säveån som den värdefulla resurs den kan vara.
     

Tollered

Behåll karaktären av brukssamhälle. En utmaning med Tollered är motorvägen som innebär buller och som olyckligt skär igenom samhället. Vi vill möjliggöra att bo i Tollereds gamla fabrikslokaler, det är fina och vackra lokaler och det finns egentligen bara byråkratiska hinder mot att bo i dem idag. Vi vill anlägga eller åtminstone möjliggöra för promenadstråk längs sjökanten hela vägen från Tollered bort till Nääs Slott. I Tollered längs med detta promenadstråk mellan sjön och motorvägen ser vi gärna att café- och restaurangverksamhet bedrivs. Det vore intressant och praktiskt med passagerarbåttrafik mellan Floda, Nääs Slott, Tollered och Norsesund. Mellan sjön Torskabotten och Tollered centrum vill vi att det exploateras för bostäder.
 

Vi vill
  • Att bättre kommunikationer utvecklas.
     

  • Att Tollered utvecklas med mer byggnation i form av bostäder, skolor och äldreboenden.
     

Norsesund

Kommunen bör se över möjligheten för en helt ny väg mellan Norsesund och Floda. Går inte detta bör kommunen inleda samarbete med Alingsås kommun och trafikverket för att utöka och dimensionera vägen mellan E 20 och Norsesund. På det sättet kan den presenterade och önskvärda bostadsbyggnationen av 100-tals bostäder nordväst om Norsesund station möjliggöras
 

Vi vill
  • Ta ett nytt tag i framtidsplaneringen i samverkan med Alingsås kommun.
     

Stenkullen

Stenkullens ”centrum” eller området nära och kring Stenkullens pendelstation, har mycket att vara stolt över men har också stor potential att utvecklas. Man talar ofta om Stenkullen som centrum i Lerums kommun, bland kommunens annars så utspridda orter. Stenkullens stolthet är alla de sportklubbar som levererat flera kända atleter, ett par framgångsrika träningscenter och där det finns närhet till naturupplevelser och rekreation. I Stenkullen finns också goda möjligheter att resa med kollektivtrafik.

Stenkullen erbjuder olika sorters boenden så som hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor. Det finns också många arbetsgivare genom alla de olika företag som finns och verkar i närliggande Stenkullens industriområde.

Stenkullen har kort sagt mycket att erbjuda. Men några av Stenkullens stora utmaningar är bland annat bullret från järnvägen, frånvaron av bra service och utbud av restauranger och cafeer som gör en ort levande och attraktiv. Att få en tydligare och framför allt snyggare gräns mellan bostäder och industri saknas. Det finns flera ytor mellan bostäder och industri som borde snygga upp för att göra orten mer attraktiv. Även entréerna till Stenkullen bör göras mer välkomnande och inbjudande för de invånare som bor där, människor som arbetar i området eller personer som är på besök.

 

Vi vill
  • Att Stenkullens centrala område som är i, omkring och nära beläget pendelstationen utvecklas, levandegörs och fräschas upp.
     

  • Minska bullret från järnväg och vägar.
     

  • Aktivt planera hur vi samordnar arbetsplatser/industri och boende/levande miljö så att Stenkullen utvecklas till en bra tätort.
     

  • Fortsätta utveckla Stenkullen till ett idrottscentra.
     

Byggnation utanför centralorterna

Vår syn på byggnation utanför tätorterna utgår från ett antal insikter och ståndpunkter. Det handlar dels om att medborgarnas fria val är centralt och de som vill hindra byggnation bör bära bevisbördan, varför en generellt positiv syn på byggnation utanför centralorterna är vår utgångspunkt.
 

Vi tror heller inte på att politiken ska ha en uppfostrande roll vad gäller människors val av transportmedel. Vi gillar förvisso kollektivtrafiken, men vi tycker också om bilen och cykeln. Därför anser vi att argumentet att bristande kollektivtrafik utanför centralorterna inte utgör ett argument för att förbjuda byggnation utanför tätorterna. Sverige och Lerum är glest och där samhället växer sig tätt blir det underlag för kollektivtrafik och där så ej är fallet är i många fall bilen bästa valet. Vidare bedömer vi att bilen blir allt mer miljövänlig och sammantaget ska vi inte hindra bebyggelse med det motivet att bilen kommer nyttjas.
 

Sammantaget har vi en tillåtande och välkomnande syn på denna sortens byggnation. Dock är det viktigt att kommunen har en proaktivitet i sin planering så att vi kan möta expansion som uppkommer naturligt i olika områden.
 

Vi vill
  • Välkomna människor att få bo och leva där de vill. Vi försöker se möjligheter hellre än hinder och säger helst ”ja” men ”nej” endast om det finns starka skäl till det.