Trygghet - för frihetens skull

Trygghet är i grund och botten en demokratisk- och mänsklig rättighet. Ett samhälle vars invånare inte känner trygghet riskerar att förlora tilliten till samhällets institutioner och varandra.

Den som inte är trygg är inte fri. Men alla ska känna sig trygga i Lerums kommun. Detta gäller oavsett om man är barn eller vuxen, mitt i livet eller äldre, kvinna eller man. Oavsett om klockan är tolv på förmiddagen, halv åtta på kvällen eller om det är mitt i natten. Oavsett om det är mörkt eller ljust ute. Detta är vår utgångspunkt. Även om Lerums kommun till stora delar upplevs som en trygg kommun, så vet vi att det finns platser där människor upplever otrygghet. Några sådana platser är till exempel vid våra pendeltågsstationer, parkeringsplatser och dåligt upplysta miljöer.

Hur tätorten är utformad påverkar hur vi kan röra oss och även upplevelsen av trygghet. Hur vi upplever trygghet är, som tidigare nämnt, högst personligt. För att skapa tryggare tätortsmiljöer krävs det ett antal generaliseringar för att belysa vilka områden som behöver beaktas för att förstå vad som påverkar känslan av trygghet. I litteraturen beskrivs fyra faktorer som anses vara betydelsefulla för trygghetsupplevelsen i samhället. Attraktivitet, aktivitet, överblickbart samt tillhörighet. När vi formar vår politik, för ett tryggare Lerums Kommun, har vi vår utgångspunkt i dessa fyra delar.

Vi har genom en rad olika trygghetsskapande åtgärder varit den drivande kraften i att stärka tryggheten i Lerums Kommun. Trygghetskameror monterades under vintern 2020 upp på flera ställen i kommunen på offentliga platser, men också i kommunens parkeringsgarage. Samtidigt som trygghetskameror är en viktig åtgärd, kan en kamera aldrig ersättas av den mänskliga närvaron på gator och torg.

Polis och/eller ordningsvakter förhindrar brottslig verksamhet. Idag har vi en bra dialog med polisen men vi vill se fler synliga poliser, samt bidra med mänsklig närvaro genom att även införa kommunala ordningsvakter som komplement. Här fyller också civilsamhället en viktig roll. Vi vill stimulera aktiviteter från ideella föreningar, nattvandrare och fält-patruller att vistas ute på obekväma tider på dygnet.

Trots goda insatser från myndigheter och organisationer utsätts fler för brott och ännu fler är oroliga för att utsättas för brott. Statistiken pekar dessvärre på en ökning av drogförsäljning i Lerums kommun i och omkring våra skolor. Samtidigt minskar upptäcktsrisken för den som begår brott. Den utvecklingen måste vi stoppa.

Dessbättre har Lerums Kommun ännu inte drabbats av det riktigt grova våldet, men vi ser det på nära håll, i och runt Göteborg ökar det både i omfattning och grovhet samt inkluderar ett ökat användande av skjutvapen och sprängmedel. Här får politiken i Lerums Kommun inte bli naiva och underskatta risken att det grova våldet sprids hit.

Samhällskontraktet ska påminna oss att vi tillsammans verkar för ett tryggare samhälle med en trygg och fungerande skola, den bästa sjukvården och omsorgen, en arbetsmarknad där det lönar sig att arbeta i stället för att leva på bidrag är alla väsentliga grundstenar i ett tryggt samhälle. Det finns dock fler områden där tryggheten är helt avgörande.

Trygghet är också att få rätt vård i rätt tid. Att barnen trivs i skolan. Att du får plats på ett boende när du behöver det. Att du kan vara ute och njuta av vår fina natur och ditt närområde. Trygghet är vår högsta prioritering, för utan trygghet - ingen frihet.

Trygg och tillgänglig kommun - dygnets alla timmar

Vi vill ha trygghet och säkerhet för alla. Detta gäller barn, ungdomar, vuxna och äldre - oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionsvariation och religionstillhörighet. Så ser det inte ut idag. Forskning pekar bland annat på att kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet i betydligt högre grad än män. Forskningen visar också att kvinnor anpassar sig i högre grad än män efter den upplevda otryggheten. Detta begränsar kraftigt tryggheten för kommunens kvinnor och är således ett problem som brådskande behöver tas hand om. Även äldre upplever otrygghet i den gemensamma tätortsmiljön. De som känner sig tryggast är unga män (16–24 år), paradoxalt nog är det denna grupp som är mest brottsutsatt. Därför behöver också säkerheten för alla kommuninvånare öka.

Att på lika villkor röra sig i samhället, delta i olika aktiviteter och i det offentliga livet. Trygghetsfrågor berör och påverkar alla, men kön är idag den mest utslagsgivande faktorn för i vilken grad vi upplever otrygghet. Trygghet är därför en viktig jämställdhetsfråga.

Att se och bli sedd skapar trygghet. Näringslivets närvaro, kommunens aktiviteter, kontor, affärer, restauranger samt andra verksamheter skapar liv och rörelse som höjer trygghetskänslan. Samhället kan också stötta med andra trygghetsskapande resurser på andra tider när mycket är stängt. Då ställs det ännu större krav på bland annat polisnärvaro, kommunala ordningsvakter samt nattvandrare/fält-patruller.

Vi vill

Utöka polisnärvaron i kommunen.
Att väktarpatrullering införs i kommunens regi och i nära samarbete med Polismyndigheten.
Utöka möjligheten att inom vissa geografiska områden tillse att ordningsvakter får större befogenhet att förhindra brott.
Utveckla grannsamverkan för trygga bostadsområden.
Engagera fler i nattvandring och föräldravandringar.
Grannsamverkan mot brott ska prioriteras i det brottsförebyggande arbetet.
Att kommunen aktivt vidtar brottsförebyggande åtgärder för att minska organiserad brottslighet.
Inrätta ett trygghetsråd.

Trygghetsperspektiv en hög prioritet i samhällsbygget

Tätortsmiljöer som är tydliga, lätta att överblicka och enkla att orientera sig i, har goda förutsättningar att upplevas som trygga. Forskning och erfarenheter från både Sverige och andra länder har, visat att det finns ett antal kännetecken för så kallade trygga platser som innebär möjligheter för människor att tolka miljön och avläsa situationer på ett sätt som ger en känsla av kontroll, vilket är grundläggande för att uppleva trygghet. Otrygga platser är inte överblickbara, inbjuder inte individen till kontakt med omgivningen, de är obefolkade, svåra att orientera sig i och förfallna. Därför är det viktigt att bejaka aktiviteter från företag, föreningar med mera, samtidigt som vi arbetar för att skapa goda förutsättningar för nyetableringar, en låg omsättning av handel, restauranger, kulturaktiviteter med mera.

Genom ett gott underhåll av våra offentliga miljöer där vi ser efter träd och buskar, skapar bra belysning, har tydliga väganvisningar och underhåller våra vägar när löven och snön faller såväl som när gruset inte längre fyller någon funktion skapar vi ett tryggt och säkert samhälle.

En tryggare tätortsmiljö etableras med kunskapen om att rädsla och oro är en realitet och måste hanteras. Ett grundligt trygghetsarbete som projicerar mot problemplatser är en avgörande utgångspunkt för att kunna fördela resurser och åtgärder. Trygghetsaspekten ska alltid beaktas och i det fall den inte prioriteras ska tydliga skäl för detta anges. Genom att skapa och upprätthålla trygga tätortsmiljöer ges människor möjligheten att på lika villkor röra sig i samhället och delta i det offentliga livet. Trygga tätortsmiljöer är därför en grundläggande demokratisk rättighet.

Vi vill

I all samhällsplanering betona trygghetsfaktorn.
Utveckla ett närmare samarbete mellan polis, väktare, skola, socialtjänst, bostadsbolag, bostadsrättsföreningar, näringsliv, föreningar och olika frivilligorganisationer.
Att kommunen, tillsammans med kommunala och privata bostadsbolag, genomför löpande trygghetsinventeringar i sina bostadsområden.
Utöka trygghetsfrämjande åtgärder såsom trygghetskameror, ljussättning samt se över och åtgärda överväxtlighet på allmänna platser.
Förbättra belysningen på gång- och cykelvägar för ökad trygghet.
Upprätta bättre belysning på utsatta platser.
Säkerställa säkerheten i utsatta områden för att främja företagsklimatet.
Att företagsklimat och trygghet ska gå hand i hand.

En trygg skola skapar förutsättningar för goda studieresultat

Lerums Kommun ska ha en skola i framkant där studieresultaten är goda och tryggheten är hög. Ingen elev ska behöva känna sig orolig för att uppleva mobbning eller trakasserier. Det ska vara enkelt och säkert att ta sig till och från skolan genom goda gång- och cykelbanor som kan garantera barnens säkerhet

Vi vill

Upprätthålla nolltolerans mot mobbning i kommunens förskolor och skolor.
Att mobbaren ska i större grad förflyttas till annan skola eller annan åtgärd som anses vara lämplig.
Bygga trygga och säkra skolvägar.

Nolltolerans mot droger i skolan

Ingen människa ska någonsin behöva komma i kontakt med droger. Ännu mindre barn som går i skolan. Enligt undersökning utförd år 2019 av CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) framgår det att jämfört med 2013 har andelen ungdomar som använt narkotika i årskurs 9 minskat till 2019 (från 9 procent år 2013 till 6 procent 2019). Bland elever i gymnasieskolans åk 2 är utvecklingen en annan: här har andelen narkotikaanvändare ökat, 17 procent år 2013 till 21 procent 2019.

Det finns också anledning att misstänka att drogförsäljning och droganvändning har gått ner i åldrarna till redan årskurs 6 efter dialog med föräldrar som har barn i skolåldern. Därför är det viktigare än någonsin med långsiktiga lösningar ihop med akuta tillfälliga insatser för att få bukt med drogförsäljning och droganvändning i skolan.

Vi vill

Stötta skolorna i det förebyggande arbetet mot droger.
Att kommunen genomför kontinuerligare undersökning för att kartlägga förekomsten av narkotika i skolan.
Att kommunen utvärderar om den handlingsplan man har fungerar eller inte.
Se över möjligheten att, tillsammans med polisen, införa skåpvisitation med narkotikahund vid misstanke om narkotikainnehav.
Öka kontrollen av utomstående personer på skolan.
Öka polisnärvaron i skolan.
Införa informationsträffar för föräldrar och elever om de negativa effekterna av droganvändning.
Införa frivilliga och slumpvisa drogtester i skolan.
Göra Lerums Gymnasium till ett område där polisen kan öva med sina narkotikahundar.

Bryt utanförskapet redan i unga åldrar

Utanförskapet är en av vår tids största problem i Sverige. Inte bara för att det är ekonomiskt förödande för en välfärdsnation utan framförallt för hur det påverkar människors liv och välmående. Bristande integration, svag utbildning, bidragsberoende samt ärvt utanförskap är fyra tunga faktorer till utanförskap. Samtidigt ser vi hur utanförskapet slår hårdast mot de allra yngsta i samhället. Även om utanförskapet i Lerums Kommun är förhållandevis lågt behöver det fortfarande brytas.

Vi vill

Genomföra tidiga insatser för barn som är i eller riskerar att hamna i utanförskap.
Satsa på positiva förebilder för unga som är i riskgrupper. Förebilder som kan visa på positiva vägar ut ur utanförskap och förmå unga att vilja studera vidare eller börja arbeta.
Föräldrars engagemang i sina egna barn och ungdomars fritid och skola ska stimuleras och uppmuntras.

Rent, snyggt och tryggt

Rent, snyggt och tryggt har de senaste åren varit en av de stora framgångsfaktorerna till varför våra torg i Lerums Kommun idag är mer attraktiva än någonsin. Fastighetsägarna och företagarna har tillsammans med kommunen arbetat målinriktat med att skapa en trivsam plats att vara på. Skötsel och underhåll spelar ofta en viktig roll för hur vi upplever vår omgivning. Att känna att det finns någon som sköter omgivningen gör att intrycket blir bättre.

Att tvärtom vistas i en omgivning som känns övergiven, misskött och oplanerad kan skapa otrygghet samtidigt som vi vet att skadegörelse göder ännu mer skadegörelse. Vi ser hur den sönderslagna fönsterrutan som inte åtgärdas leder till att fler rutor slås sönder, de trasiga gungorna i lekparken leder till att rutschkanan förstörs, det lilla klottret blir snart en stor och förfulande del av den offentliga miljön. Som exempel kostar varje krossad fönsterruta på en skola skattebetalarna 5.000kr, klotter 400kr per kvadratmeter, förstörda lekredskap på en lekplats 5.000kr - 10.000kr samt saboterade planteringar 2.000kr - 3.000kr. Att satsa på rent, snyggt och tryggt är därför en vinst för alla. Vi tror på ett samhälle med ordning och reda, rent och snyggt samt tryggt på riktigt.

Vi vill

Att det ska råda nolltolerans mot nedskräpning och skadegörelse såsom klotter.
Uppmuntra entreprenörer att ansluta sig till kommunens klotterpolicy.
Att papperskorgar ska underhållas och finnas på rätt plats och i rätt antal.